josefinlp

Idag var det julavslutning, idag är det jullov. Äntligen va? och imorgon drar jag och mina päron mot Tyskland, Lubeck, för att besöka enorma julmarknadader och bo på mysigt hotel en natt eller två. Hoppas julkänslorna svämmar över väl på plats!
På söndag far vi vidare mot england, där vi ska fira jul och har ett fullsmockat schema med pubar och resturanger att besöka, fotbollsmatcher att se, affärer att trängas i och släkt/vänner att träffa. Om julkänslorna inte kom i Lubeck lär de komma i england, jag pratade nyss med grandma och planerade om hur vi skulle dekorera plastgranen i deras trånga vardagsrum, och så har jag en liten kusin i england som fortfarande tror på tomten och som redan nu spanar mot himlen varje natt för att få en skymt av Mr; Santa.

Kort sagt God Jul säger jag redan nu då jag inte kommer hem förrän på nyårsafton morgon. I'll be missing you all!

puss på det rätta stället
with love/josefin ♥

Jag hatar josefin för att hon drog med mig och fick mig att se den omtalade filmen -Twilight. Jag har en sjuk ångerst och rekomenderar ingen att se den. Eller se den om du vill bli trollbunden, fast och deprimerad för att du aldrig kommer få se den för första gången igen och näst intill självmordsbelägen för att hulken ni-vet-vem i filmen aldrig kommer bli din (Josefin jag har lagt till punkten på min att-göra-innan-jag-dör-lista). Jag vill säga att jag överdriver, vilket jag också gör - men det är sorligt nog bara pytte liten överdrift och mest sanning i det jag skriver.
Jag tänker inte tjata mer utan säger bara att jag håller med om varje posetivt ord och varje hylling av filmen och hjälp typ...

Jag satt under hela filmen väntandes på att den verkligen skulle börja och när den slutade kom jag på att det var den bästa film jag sett. 

Emma eling klings assistent  

jag måste bara rekomendera denna med, för jippy vad bra! Nu måste jag ju bara klippa min lugg.

UPPDATERAT: sjukt att hon bloggat om samma strumbyxor

när det redan hopplösa blir omöjligt,
när det redan borttappade blir försvunnet.
när något som aldrig ens fick en chans att börja - redan slutat. 

jag har inte ens rätt att fortfarande tänka på det här, det borde och finns ingen förklaring till varför jag kan känna såhär; efter två små tagent nertryck från dig, mår jag illa och surret i magen, som mest skaver än kittlar, gör volter. Jag önskar att någon kunde riva sönder dig innifrån med naglar och knivar istället för mig, jag önskar det var du och inte jag. Jag önskar att det var tvärtom.

frågor utan svar, frågetecken, oro och levande i en ständig ovisshet.
men nu vet jag iallafall.. tror jag